Av Lennart Törnberg

Gålö är historisk mark. Hårsfjärdenområdet har varit flottans hemvist långt innan Sverige blev en nationalstat och är i dag hemvist för 4:e Sjöstridsflottiljen, Amfibieregementet och inte minst Veteranflottiljen.

Motortorpedbåtarna utnyttjar den norra hamnanläggning som byggdes under brinnande krig år 1942. En av de drivande för skapandet av en torpedbåtsbas på Gålö var HKH prins Bertil.

Den södra hamnen anlades under 1950-talet när ”motortorpedbåt större”, d.v.s. Plejad-klassen, tillfördes flottan och bildade 11:e Torpedbåtsdivisionen. Utvecklingen av effektiva stridsfartyg gav oss så småningom Spicaklassen som här och nu representeras av T121 Spica och sin efterföljare R142 Ystad.

Motortorpedbåtarna ersattes under 1970-talet av patrullbåtar av Hugin-klass. Dessa arbetshästar är mest kända för sina insatser under 1980-talets ubåtsjakter varav den kanske mest kända ägde rum i vattnen utanför Gålö; Hårsfjärden.

Flottan är ingalunda någon nykomling vid Hårsfjärden och Muskö. Här seglade flottor långt innan Sverige fanns.
Våra första noggrannare uppgifter om farleder och ankarplatser kring Berga och Muskö härstammar från 1200-talet. I den äldsta seglingsbeskrivningen över ostkusten som ingår i Konung Waldemars Jordebog nämns både Aelesnap (Älvsnabben) Mälsten och förstås Gålö

Sista, eller kanske rättare senaste, gången en svensk sjöstyrka låg vid Hårsfjärden och Älvsnabben var 1678 då Hans Wachtmeister mönstrade den flotta som senare invigde Karlskrona. Vi har nyligen upplevt att flottans huvudstation ännu en gång flyttats till Karlskrona. Senast detta hände, tog det 35 år innan Stockholm och Hårsfjärden åter blev huvudstation för flottan. Det återstår att se hur lång tid det tar innevarande århundrade.

Dagen före midsommarafton 1951 förtöjde T101 Perseus på Gålö. 1954 började T102-typen (Plejad) tillföras. År 1958 var pirarna i Djupviken (Södra hamnen) klara och den nybildade 11:e Torpedbåtsdivisionen anslöt till den sedan 26 år etablerade motortorpedbåtsdivisionen. 11:e Torpedbåtsdivisionen tog över som ”storebror” på Gålö. Stabsbyggnaden, en fyrkantig koloss, blev jämförelsevis gigantisk och fick förstås namnet Pentagon. Torpedbåtarna och senare robotbåtarna hade Gålö som hemmahamn till 1985 då Örlogshamnen Hårsfjärden stod klar att ta emot divisionen.

Gålöbasen föll offer för rivningshysterin. Torpedberget stängdes och murades igen. Mässar och andra byggnader revs. Kvar blev bara förrådslängan, ”Akuten”, ”Intensiven”, ”Båsamässen” och brandboden.

Veteranflottiljen med tre motortorpedbåtar, en torpedbåt, en robotbåt, en vedettbåt, en A-slup, ekipageveteraner med A213 Nordanö, Motoryachten Triton och Torpedbåtsgnistarna har i dag sin hemmahamn på Gålö. Flottiljen räknar även in ”ytattackdivision syd” med T38 och R136 Västervik i Karlskrona, ”patrullbåtsdivision väst” med P151 Hugin i Göteborg och minsvepardivisionen med M20 vid Vasamuseet i Stockholm.

Veteranflottiljen är medlem av Historic Naval Ships Association (HNSA) som räknar in över 150 historiska örlogsfartyg i 15 länder där Sverige, sett till antalet fartyg, är tredje största nation efter Storbritannien och USA.

Veteranflottiljens mål är bl.a. att i samarbete med Statens Sjöhistoriska museer och Statens Försvarshistoriska museer främja vetenskaplig marin forskning och att sprida allmän kännedom om äldre marinteknik och örlogsfartyg.

Målet ställer förstås krav på medel. För att nå uppställda mål är Veteranflottiljen beroende av stöd från samhället och näringslivet. En del i denna strävan är att erbjuda möjlighet att utnyttja fartygen för kundträffar, företagsträffar, trevlig samvaro och den fantastiska upplevelse det innebär att ombord på en torpedbåt uppleva skärgården i torpedbåtsfart och förstås att avnjuta en delikat middag i fartygets mässar.

Välkomna till Gålöbasen och Veteranflottiljen för ett besök